Litar du på Gud?

Litar du på Gud?

Ja säger man av slentrian kanske. 

Judt nu är jag igång med något som kallas Bibeläventyret. Ett superpedagogiskt material för åk 4 & 5. Vi går igenom GT på sammanlagt 4,5 h. Det som slår mig är hur Gud gång på gång gör mäktiga tecken och lovar att aldrig överge dem, att sörja för dem. Men gång på gång så vågar de inte lita på Gud och därmed inte heller lyda honom. 

Och är det inte så ibland i våra egna liv, att vi hör och får vara med om det Gud gör men trots detta så är det inte alltid eller i alla situationer som vi fullt

Och visst litar och lyder honom. Vi behöver påminna oss om vem Gud är, vad han gjort för oss en gång för alla och det han har gjort i våra liv och tacka honom för det. Då lovar Gud att hans frid ska fylla våra liv. 

”Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.”

Filipperbrevet 4:6-7 SFB98

http://bible.com/160/php.4.6-7.sfb98

Vår Gud är större!

Ibland behöver vi påminnelse och uppmuntran. Om Gud är för oss vem kan då vara emot oss?

”Vad ska vi nu säga om detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss? Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än att också skänka oss allt med honom? Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är det som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? Det står ju skrivet: För din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår. Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.”

Romarbrevet 8:31-39 SFB14

”Vi kämpar inte mot kött och blod..."

Striden är på riktigt, den andliga striden.

”Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna.”

Efesierbrevet 6:12 SFB14

http://bible.com/1223/eph.6.12.sfb14

Ibland kan det vara lätt att glömma. När någon sårar en, när det går trögt, när allt tycka gå emot oss. Den mörka kraften som strider mot oss. 

Men vi är ju på segerssidan! Glöm inte det. Ge aldrig upp i din bön. 

”Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt. Stå alltså fasta, med sanningen som bälte runt höfterna och klädda i rättfärdighetens pansar. Bär som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Ta dessutom trons sköld, med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. Gör detta under ständig bön och åkallan och be alltid i Anden. Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga.”

Efesierbrevet 6:13-18 SFB14

http://bible.com/1223/eph.6.13-18.sfb14

Denna sång uppmuntrar och påminner oss om detta : 

Att gå på vatten

Under merparten av det här nya året (efter en ungdomsledarkonferens i januari) har jag läst, funderat, lyssnat och tittat på kristen undervisning som för mig är utmanande men spännande! Det har för mig blivit något av ett uppvaknande igen. Tänk om vi kristna i väst på ett nytt och fritt sätt hade tagit Jesu ord på allvar?

 Och han sade till dem: "Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt ska bli frälst, men den som inte tror ska bli fördömd. Dessa tecken ska följa dem som tror: I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål. De ska ta ormar med händerna, och dricker de något dödligt gift ska det inte skada dem. De ska lägga händerna på sjuka, och de ska bli friska." (Markusevangeliet 16:15-18 SFB14)

En amerikansk evangelist (Todd White) som jag lyssnat en del till har sagt ungefär något i den här stilen. "Istället för att bara be för väckelsen att komma så VAR väckelsen". Alltså tänk om vår kärlek till Jesus och kärlek han visat och visar oss fick bubbla över så mycket så att vi inte fruktade något, varken sociala spärrar och normer eller någon form av fruktan för vad människor ska tänka ? Tänk om varje kristen i detta land tog Jesu ord på allvar och VERKLIGEN trodde på den. Att det gäller just dig. Tänk om du skulle be för någon på bussen? Lägga händerna på din granne och personen bli frisk? Vilket vittnesbörd om Guds kärlek och makt. Du kan få vara Guds redskap. Fast du inte är bibelsprängd, så talför eller framåt eller vad det nu kan vara som hindrar oss. 

Jag måste erkänna att jag trodde jag trodde. Missförstå mig rätt, jag tror att Gud kan och vill göra mäktiga verk t.ex. Men nu har jag insett att jag har svårt för helt lita på Gud och kasta mig ut. Tänk så händer inget eller jag vet inte vad jag ska säga eller vad man kan ha för anledning/oro. Eller jag orkar bara inte.  Det är så skönt att ha det bekvämt. Att följa sina rutiner, att följa strömmen och inte behöva utmana sig själv. Att gå till kyrkan på söndagar och sedan leva precis som vem som helst. Jag menar inte något genom omoraliskt liv utan mer ett liv utan kraft, utan riktning. Ett liv mer präglat av denna världens tänk.  Jag menar så klart att vi ska leva i världen och att alla gåvor och olika uppgifter vi har är något gott som vi ska bruka. Men vi ska inte leva AV världen. Hur lätt är det inte att fastna i leverne där pengar och prylar blir alldeles för viktiga? Eller yta och skönhet? Eller vad du vill, och tar den plats Gud vill ha i våra liv..”Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.”

Romarbrevet 12:2 SFB98

Eller för att typ citera Predikaren, "allt är ett jagande efter vind." Om vi inte sätter Gud på första plats. ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.”

Matteusevangeliet 6:33 SFB98

http://bible.com/160/mat.6.33.sfb98

 Gud är ju med oss och han vill vårt bästa, Han älskar dig så mycket så att han tog ditt rättmätiga straff och dog för dig.  Han har ju lovat att "dessa tecken ska följa dem som tror". Det är inte bara sånt som händer i Kina eller för andra. Men vi måste bara våga kasta oss ut, gå på vattnet. Detta är inget vi måste göra men vi FÅR möjligheten att göra det. 

Och glöm inte att kraften är Hans, det är inte VI som ska göra det utan HAN. Men vi måste ta oss ur båten bara, den ansträngningen behöver vi göra.  

För ett par veckor sedan var jag ledare på ett kristet ungdomsläger och fick bl.a känna hur det är att gå på vatten. Bibeln talar om olika andens gåvor som är tänkta att uppmuntra och bygga upp Kristi kropp bl.a. Profetians nådegåva. Sedan jag var tonåring har jag velat bli använd av Gud på bla detta sätt, att få tjäna honom, höra han tala och uppmuntra andra. Någon gång på vägen i min iver blev jag bränd. Sedan vågade jag inte mer. Jag hade för lite kunskap och mycket iver, men nog om det. Lägret hade ett ovanligt stort fokus på just detta. Jag var på helt rätt plats. Här fanns atmosfären, kunskapen och människor som gav mig mod och nya insikter. Jag vågade vara öppen för Gud och inte begränsa Honom utan förstod efter en upplevelse som jag strax kommer till att Han använder mina vanliga tankar och associationer. Att jag kommer att tänka på just en sak kan vara Gud som pekar på det. En kväll var jag förebedjare och en ung person med mycket lidande i sitt liv kom fram för förbön. Under det att vi ber fylls jag av så starkt medlidande och jag kommer att tänka på hur det står nånstans att Gud gråter med den som gråter, att Han lider med oss och delar vår smärta. (Trodde det var bibel men inte hittat nåt sånt, däremot en psalm ur psalmboken). Orden träffar rakt in i personens hjärta som börjat tvivla på om Gud bryr sig. Så otroligt uppmuntrande för både personen och mig. Jag hade ingen aningen eller tänkt tanken att personen tänkte just så (även om det är något man skulle kunna föreställa sig) eller att dessa ord skulle beröra så. Men om orden är uppmuntrande så varför hålla inne med dem? Tänk så talar de rakt in i hjärtat på den som får höra dem? Gud är fantastisk! Min tro har stärkts. Och är det inte ofta så eller alltid så att för att växa behövs ett visst motstånd?

Vad är din utmaning? Vågar du ta steget ur din bekväma tillvaro i båten och gå på vattnet? (Med JESUS :) ) Och glöm inte att vi får ta steg för steg och inte jämföra oss med andra. :) 

http://youtu.be/7QR2KGmL50k

"Oceans (Where Feet May Fail)"

Hillsong United 

You call me out upon the waters

The great unknown where feet may fail

And there I find You in the mystery

In oceans deep

My faith will stand

And I will call upon Your name

And keep my eyes above the waves

When oceans rise

My soul will rest in Your embrace

For I am Yours and You are mine

Your grace abounds in deepest waters

Your sovereign hand

Will be my guide

Where feet may fail and fear surrounds me

You've never failed and You won't start now

So I will call upon Your name

And keep my eyes above the waves

When oceans rise

My soul will rest in Your embrace

For I am Yours and You are mine

[6x]

Spirit lead me where my trust is without borders

Let me walk upon the waters

Wherever You would call me

Take me deeper than my feet could ever wander

And my faith will be made stronger

In the presence of my Savior

Oh, Jesus, you're my God!

I will call upon Your name

Keep my eyes above the waves

My soul will rest in Your embrace

I am Yours and You are mine

Greater is the one who lives in me

En sång till tågfärden

Ute faller snön och tåget tuffar på, kaffetermos med och kaka med också. 

Njuta här en stund och bara ta det lugnt 

Läsa litegrann och se, blir resan ej nåt tungt. 

Åka tåg, åka tåg, hör du gnissel och skump. I ett litet vinterland så ringlar vi nu fram. Hej! Följ oss ut följ oss ut, loket travar på. I en liten pendlarsång en förmiddag Typ så. 

Julbilder

 

2015 har börjat. I maj ska jag fira 10 år sedan vi tog studenten med min gymnasieklass. Märkligt på nåt sätt, men ska bli kul.  
Ovan här är bilder från julen, som firades i Ulricehamn och sedan i Kristianstad i år. Det har varit en fin jultid, men skönt också att gå in i vardagen igen.